ALP-klubben
Seniorklubben för dig som varit anställd inom DeLaval- eller Alfa Laval-koncernen och även för din partner
Det hände under 2022
Kontaktadress till ALP-klubben: medlemsinfo@alpklubben.se       ALP-klubbens Plusgiro: 486 95 16-7                                                                                                                     Hemsidesansvarig: hemsidesansvarig@alpklubben.se
ALP-klubbens vandring till Långhällsudde fyr och Bockholmsättra fredagen den 11 november 2022.
Vi samlades vid Salem Golfklubbs parkeringsplats, Högantorp, i god tid innan avfärd kl. 10.30. Intresset för vandringen var tydligen väldigt god. Så mycket som 25 personer mötte upp. Våran guide, Leif Larsson, bjöd välkommen och informerade om vandringen. Alla var tydligen väl förbereda, också Sven-Olof, som bar på Sjukväskan. Klockan 10.30 stack vi iväg. Vi hade inte vandrat många meter innan första stop, Högantorps gård. Högantorps gård är en herrgård och tidigare säteri. Gården omnämns redan i 1550 års jordebok som ett frälsetorp. Nuvarande huvudbyggnad fick sitt utseende troligen under 1800-talets början. Till gården hör även en vattenkvarn, som är en av Stockholmstraktens få kvarvarande i sitt slag. Enligt Stockholms läns´ museum speglar miljön vid Högantorp ”ett viktigt skede i Salems historia och berättar hur ett större säteri sett ut och fungerat”. Vid Högantorps gård finns sedan 1996 Salems golfklubb. Fram till år 2012 ägdes marken och byggnaderna av Stockholms kommun, som då sålde egendomen till ett privat bolag. Därefter gick det raka vägen i riktning mot Bockholmsättra. Efter omkring 1,2 km vek vi av mot vänster med destination Långhällsudden. Den första delen, omkring 1,5 km var relativ enkel att vandra. Men den sista, omkring 1 km, gick genom skogen och var något mindre framkomlig. Efter diverse ”klättringar” nådde vi fram till fyren vid Långhällsuddens. Det fans två små fyror, ett som tidigare hade använts, och ett nytt. Det var inte fyr i klass med Långa Jan eller Högbondens. Men oavsett detta så fick vi en fin information om båttrafiken på Mälaren från Stockholm förbi Ekerö och mot Södertälje. Efter detta behövde vi lite vila, samt mat och något att dricka. Kaffen gjorde gott, och det kändes gott med den medbragta mackan. Efter omkring ½ timmas vila drog vi vidare genom skogen. Efter drygt 1,5 km var vi framme vid området omkring Bockholmsättra Herrgård. Gården ligger fint placerat med utsikt över Mälaren. Den omtalas redan på 1400-talet. Gården fick sitt nuvarande utseende i samband med en ombyggnad på 1940-talet. Området är känt för sitt stora tegelbruk, som existerade mellan 1800-talets början och 1916. Bruket hade 1885 den största produktionen av samtliga tegelbruk i Mälardalen och levererade även tegel till bygget av Stockholms stadshus. Gården har sedan 1916 varit i privat ägo av familjen Nordmark, men marken ägs av kommunen. Under 1950-talet var gården ett första hem för flyktingar från Ungern och Estland. Den sista biten (omkring 2,5 km) på väg tillbaka till målet kändes lång och lite ansträngande. Det var uppför det mesta av vägen. Men vädret var ganska bra, och vi passerade en gård, där man drev uppfödning av dovhjortar. Det var fint att beskåda. Efter de många långa backarna hade vi äntligen Högantorp i sikte. Vi var väl framme, och i mål, nästen prick 14. Tidsåtgången för hela vandringen var nästen precis 3,5 timmar, så som Leif hade lovat. Alla var nöjda och tyckte at vi hade haft en trevlig vandring. Men innan vi skildes, uppmanade Leif oss att beskåda den fridlysta kastanjeallén långs vägen bort från Högantorp. Ole Lind
Julbuffé på Restaurang Novisen Tisdagen den 6 december
Tisdagen den 6.e december var det dags för årets julbord. 84 st matglada ALP-are träffades på Restaurang Novisen i Tumba för att äta ett stort julbord med alla dess läckerheter. Där frossades det i både sill och julgodis som tillagats av eleverna i Tumbas Gymnasiums kockskola. September 2022 Styrelsen
Luciavandring. En favorit i repris. 12 december 2022
ALP-gympan avslutades i år
Pga för få deltagare gymnastiken avslutades. Innan pandemin kunde vi vara dryga 40 personer och i slutet var genomsnitt 10 st per gång. Det finns flera orsaker till detta dels att tiden på onsdagar 15.30 inte ej var så bra, inget gym längre och avstängd bastu. Vi håller på och tittar på andra alternativ för att kunna få tillbaka gemenskapen som fanns före pandemin.
Vi samlades vid värmestugan på Lida där Leif Larson, vår guide, välkomnade oss. Tillsammans var vi 24 personer. Alla verkade väl förbereda. Vi startade kl 11. Vädret var bra för vandringen; några få minusgrader, ingen vind och lite snö. Från Värdshuset tog vi riktning mot Nolinge. Vi passerade Minigolfbanan, Accroparken, Skidbacken och Lida Vattenskidklubb, innan vi omkring 500 m längre framme svängde mot höger in i skogen. Nu blev det lite besvärligare. Det gick nu uppför och några isfläckar fans det här och där. Humöret var dock bra, och vi pratade flitigt med varandra. Efter omkring ytterligera några hundra meter längre framme var förste stopp. Vi fick nu välja om vi önskade att fortsätta eller vandra den korte sträckan på omkring 2 km. Två deltagare valde att gå den korte sträckan tillbaka mot Lida. Övriga fortsatte nu de längre sträckor. Föret var ganska bra, deltagarna verkade vara på bra humör, och sannolikt njöt man skogens friska luft. Efter ytterligera omkring 1 km fick vi välja att vandra antingen totalt 4 km eller 6 km. Fyra deltagare valde att gå den kortare sträckan. Övriga 18 deltagare valde att fortsätta. Målgång var omkring kl 13:30 inklusive för de som gick den långa sträckan. Det hade gått bra för alla. Nu väntade lunch på Lida Värdshus. Bord hade reserverats för oss i värdshusets nye ljusa och luftiga delen. Först bjöds vi på glögg och pepparkakor. Därefter fick vi sallad med gott bröd, sedan en härlig varm och god gulaschsoppa och slutligen kaffe och smakfulla, läckra små kakor. Stämningen var god, och det verkade som att alla deltagarna tyckte att en liknande vandring borde gå i repris. Stort tack för guidningen till Leif, som önskade oss alla en god jul. Ole Lind
ALP-klubbens besök på Tumba Bruk Torsdagen den 29 september 2022
38 deltagare var med på Tumba Bruk. Först fik vi en introduktion om brukets tillkomst, varför det placerades just där det ligger, vem som etablerade det (Riksbanken), och om de nuvarande ägare (Crane AB), samt vad som man tillverkar idag (sedelpapper). Redan 1661 tillverkades sedlar i Sverige när Stockholm Banco utfärdade kreditivsedlar. Dessa blev dock värdelösa när Stockholm Banco gick i konkurs 1668. År 1701 genomfördes ett nytt försök när Riksens Ständers Bank började ge ut så kallade transportsedlar. Men de var för lätta att förfalska. En av anledningarna var att sedelpapperet importerades till Sverige, och att pappret kom i orätta händer på vägen. Enda lösningen blev att tillverka sedelpapper inom landet. Den 23 juni 1755 beviljade Kungl. Majestät Adolf Fredrik att ett pappersbruk för tillverkning av sedelpapper skulle anläggas på Tumba gårds ägor. Anledningen till att platsen för bruket valdes just där, det ligger idag, var att det fanns tillgång till vattenkraft i form av Tumba ån med gott vattenflöde (fallhöjd), att området var avsides beläget, men dock inte alltför långt från Stockholm, och att man ville hemlighålla att man hämtade expertis om tillverkning av sedelpapper ifrån Holland; holländarna önskade inte att sprida kunskap inom detta specialområde. Holländaren Erasmus Mulder smugglades via Tyskland till Sverige. Han behärskade tillverkningen av papper i alla led. I 1758 gick han genom anläggningen i Tumba. Den byggdes om efter hans anvisningar, och i 1759 producerades de första säkra sedelpapperna. Sveriges Riksbank sålde i 2002 produktionen (papperstillverkning och tryckeri) till Crane AB (1). Crane AB (2) flyttade sedan tillverkningen av sedlar till Malta i 2018. Detta resulterade i at Riksbanken skrev avtal med den brittiska sedeltillverkaren De La Rue om produktion av de svenska pengasedlarna. För första gången i 2018 sedan 1755 tillverkades de svenska pengasedlarna utomlands. Efter introduktionen delade vi oss i två grupper. En grupp gick till Röda magasinet, där det demonstrerades för oss hur handpapperstillverkning gick till. Den andra gruppen gick in i huvudbyggnaden, där den andra av de två guiderna berättade om myntens och sedlarnas historia. Efter halva tiden bytte vi plats. Handpapperstillverkning var den vanliga metoden att tillverka papper fram till dess att pappersmaskiner blev vanliga under 1800-talets första hälft. All papperstillverkning är baserad på att göra en utspädd lösning av naturfiber i vatten, och att pressa denna lösning för att torka genom en silduk, varvid en filt av sammanflätade fibrer åstadkoms. Vattnet avlägsnas från fiberfilten med användning av en press. Sättet att tillverka papper för hand har ändrats föga över tiden, trots teknologiska framsteg på andra områden. Processen sker i princip i fem steg: 1) Separering. Användbar fiber avskiljs från övriga fibrer ur råmaterialet, till exempel cellulosa från trä. 2) Sönderslagning. Fibrerna slås till en fibermassa. 3) Tillsättning av kemikalier. Eventuell förändring av massans färg och dess mekaniska, kemiska och biologiska egenskaper sker genom tillsättande av olika kemikalier. 4) Formning. Fiberlösningen tas upp ur karet (kypen) med formen, en träram med silduk och däckel, och vattnet passerar genom nätet. 5) Pressning. Arket läggs mellan filtar och pressas i en press med andra ark när högen av filtar (posten) har nått en viss storlek. Efter pressningen torkas pappersarken. Formen består av ett nät som är spänt i en träram som liknar en fönsterram. Ramens storlek avgör det slutliga pappersarkets storlek. Formen används tillsammans med en däckel, som är en tom ram. Däckelns innerkanter åstadkommer de lätt oregelbundna och vågiga kanterna på papperet som är en tydlig indikering på att papperet är handgjort. Lump var från början den enda råvaran till pappersmassa fram till ca 1830-talet, då man började tillverka massan av halm och slipmassa av träråvara. Lump är slitna och kasserade textilier av bomull, ull, lin, jute och hampa. Lumppapperet fanns dock även senare, och används än idag till vissa exklusiva små bokupplagor. Det bästa pappret fick man från linnelump, vilket var en bristvara. På 1860-talet lyckades man på kemisk väg använda trämassa för papperstillverkning, vilket ledde till att papperet blev billigare. Lumpmassa (egentligen s.k. bomulls slinter som är ett avfall från bomullsspinnerier) används idag för sedlar och andra värdehandlingar. Förutom om tillverkning av papper och penningsedlar informerades vi om olika sätt varmed förfalskning av sedlarna skulle kunna undvikas. Det första papperet från Tumba hade många vattenmärken, vitstämplar och säkerhetsband för att försvåra förfalskningar. På sedlar främst med högra valör fanns dessutom speciella motiv placerad på specifika ställen. På övre våningen i huvudbyggnaden där man visar en utställning kring historien om de olika betalningsmedel över tiden lyssnade vi på den andra engagerade guidens föredrag, allt från mynt till sedlar och dagens kreditkort och Swish. De första mynt menas att vara kinesiska från 1500 f.Kr. och utförd i brons. Mynten kunde enkelt produceras och de var hållbara. De första svenska mynt kom omkring 990–1000 e.Kr. Mynten tillverkades som oftast av brons, kobbar eller silver, och värdet motsvarade ofta myntens vikt. Den första dalar introducerades i 1534 av Gustav Vasa. I Sverige fanns sedan 1657 en bank, Sveriges första. Sverige är det första land i Europa där en bank utgivit betalningsmedel, vilket kan betraktas som det första fullt utbildade, emitterade sedelmyntet. Sedelutgivningen kom som resultatet av två nedsättningar under 1660 av vikten för kopparplåtmynt. Det äldre myntet försvann ur omloppet, eftersom dess värde var högre som metall än som mynt och det nya myntet fanns ännu inte i nödvändig omfattning för att täcka behovet. Även om det idag finns flera andra medel att betala med, så som kreditkort och Swish, så konkluderade vi att riktiga sedlar och mynt fortfarande behövs. Inte minst dagens säkerhetspolitiska situation har bidraget till att detta har blivet mera aktuellt än på länga. Efter besöket på Tumba Bruk åkte vi till Mässen på Hamra Gård, där vi hade reserverat platser för lunch till oss. I och med att det var på en torsdag serverades ärtsoppa och pannkakor. Men det fanns möjlighet för att välja mellan andra smakfulla soppar. Stämning var god och de flesta tyckte lunchen på Hamra var en god avslutning på en dag med mycket information om penningtillverkning på Tumba Bruk. Ole Lind
HÖSTFEST 2022 Torsdagen den 13 oktober i Rönninge Folkets Hus
Då blev det äntligen fest igen efter några års uppehåll pga pandemin som fick oss leva isolerade. 54 pigga och glada ALP:are träffades i Rönninge Folkets hus för att äta, dansa och umgås. Vi började med glas bubbel och mingel, efter det gick vi till bords och där började det pratas då många inte hade setts på länge. Förrätten bestod av en kantarelltoast och därefter kom biff bourgogne som sköljdes ned med vin och vatten och avslutades med kaffe och kaka. Efter middagen spelade Christer Eklunds enmansorkester upp till dans och dansgolvet blev snabbt fullt av dansglada pensionärer. Lotter hade sålts och man kunde vinna både vin och diskborstar. Kvällen avslutades som sig bör med varm korv med bröd så man inte behövde gå hem hungrig.
Isaac Grünewald – Konst och teater
Tisdag den 25 oktober tog sig en konstintresserad grupp ALP-klubbare till Waldemarsudde för att delta i en privat visning av Isaak Grünewalds färgsprakande tavlor. Vår guide förde oss genom de olika utställningsrummen där hon bl a beskrev och betonade Grünewalds originella och normbrytande färgsättning som är så typisk för hans målningar. Samtidigt berättade hon även om hans turbulenta och mångskiftande livsöde. Vilken givande hösteftermiddag! av Liselotte Werge
35 ALP-inister äntrade balkongen på Chinateatern den 10 november och såg The Bodyguard. Efter en lång väntan sedan i mars var det något avhopp, men i slutändan var vi 35 deltagare. Alla kom i god tid och många läskade sig i baren i väntan på föreställningen. Musikalen hade haft svensk premiär 8 september. Denna internationella publikfavorit är en spektakulär hyllning till Whitney Houstons fantastiska låtar och innehåller inte bara filmens megahits I will always love you Run to You, Queen of the Night, I Have Nothing och I´m Every Woman, utan också fler än 20 av Whitney Houstons allra största hits så som Saving All My Love, Greatest Love of All, I Wanna Dance with Somebody, Where Do Broken Hearts Go och One Moment in Time. Musikalen är baserad på den moderna filmklassikern The Bodyguard från 1992 med Whitney Houston och Kevin Costner i huvudrollerna. Filmen var en enastående succé med en omsättning på över 400 miljoner dollar världen över. Framgången berodde inte minst på Whitney Houstons musik, och soundtracket har sålts i fler än 45 miljoner exemplar och är därmed det bäst sålda soundtracket någonsin. Supertalangen tillika Idolvinnaren Nadja Kasanesh Holm spelar Whitney Houstons legendariska roll som Rachel Marron och Kevin Costners roll som livvakten Frank Farmer spelades av Anastasios Soulis. Medverkade gjorde också Marsha Songcome, Karl Dyall, Rikard Ulvshammar och Anton Lundqvist tillsammans med en stor ensemble och orkester. Den svenska översättningen av dialogen är gjord av Calle Norlén. Jag tror de flesta var nöjda med showen och jag tackar Lilo som lotsade ALP-medlemmarna till mig och biljetterna. Claes-Göran Carlsson
Vi var på Chinateatern och såg The Bodyguard
Vi mötte våren på Trädgårdtorp i Tullinge
Ett glatt gäng ALP-are mötte våren på Trädgårdstorp. Vi började med en femkamp ute i solen med bla stövelkastning och boll i hink. Vann gjorde vår kassör Bosse Hellqvist, uteaktiviteten avslutades med en drink i solen. Därefter serverades en medelhavsbuffé med dryck och kaffe med kärleksmums. Till kaffet blev det frågesport med temat källsortering som Karin Söderberg vann.
I torsdags blev det en tidig frukost ty redan kl 7.00 skulle vi träffas i Tumba där chauffören Keneth väntade med sin buss på oss. Snart därefter startade 49 glada och morgonpigga Alp-klubbare sin resa mot Berg i Östergötland. Vädret var inte det bästa men stämningen bland passagerarna var desto bättre. För att hålla oss riktigt vakna aktiverade oss Bibbi dessutom efter halva färden med en klurig frågetävling. Strax efter vår ankomst i Berg fick vi kliva ombord på båten Wasa Lejon där man hade reserverat bord för oss på restaurangen i båtens före. Prick kl 10.00 började så färden som skulle föra oss genom 9 slussar och 2 akvedukter till Borensberg. Direkt efter starten passerade vi den imponerande Carl Johan- slusstrappan med en sammanlagd höjd på nästan 19 meter. Sedan fortsatte färden längs alléer med enorma lövträd, förbi fårhagar, ängar med gullvivor och lupiner, mindre bebyggelser samt några ståtliga herresäten. - Och sedan hände något dramatiskt! Vi blev stående vid en bro som inte ville öppna sig! Detta hade aldrig hänt förut enligt båtens unge matros. Skulle resan ta slut redan här? Dock efter en nervös kvart hade man problemet löst och vi kunde fortsätta resan. - Vid lunchtiden serverades sedan en fin rätt bestående av fläskfilé och potatis. Tur hade vi även med vädret! Inte en droppe regn, men en blå himmel och även lite sol då och då. En sista sluss, denna gång en handdriven, och vi kom fram till slutstationen av vår kryssning, Borensberg, där vår buss väntade på oss. Nästa punkt på programmet skulle vara besöket av chokladfabriken Cloetta i Ljungsbro, men vår chaufför missade tyvärr avfarten dit och körde oss i stället till Cloetta butiken i Gamla Linköping där vi kunde handla choklad och godis. Vi hade även tid för ett kort besök på Linköpings Historiska museum som ligger mitt emot butiken. På vägen hem försåg Bibbi oss med ytterligare en frågetävling där de med alla rätt vann en påse innehållande en fin mugg samt Cloetta kekschoklad. Och hur var det med vädret då? Ja, ju mera vi närmade oss Nyköping ju mörkare blev himmelen. Resten av resan regnade det. Vid halv sextiden kom vi tillbaka till Tumba, nöjda, glada och även lite trötta. Tack Bibbi och tack alla kompisar för en trevlig samvaro. Lilo Werge
Kryssning på Göta kanal 2 juni 2022
Hemliga resan måndagen 22 augusti 2022
Nu blev den äntligen av den av Ole och Bibbi länge planerade hemliga resan som skulle genomföras först 2020, sedan 2021 men fick ställas in på grund av pandemin. Tidigt på morgonen den 21 augusti besteg 55 glada och förväntansfulla ALP-klubbare bussen riktning söder. Den ende som nog inte var så glad var Ole som inte kunde följa med. Han hade under natten fått akut tandvärk och fick uppsöka tandläkare istället. På vägen till vår första rastställe - det visade sig vara Vallby friluftsområde i Västerås – fick vi även delta i en frågetävling. Efter kafferasten fortsatte resan genom det somriga västmanländska landskapet i riktning Ängelsberg. Besöket av Engelsbergs Bruk, fint belägen vid sjön Åmänningen blev en av höjdpunkterna denna gång. De båda guiderna Sören och Marianne informerade oss om brukets historia. Här bedrev bergsmän sedan medeltiden järnhantering och utnyttjade vattendragen som mekanisk kraft för framställningen av järn. De stora skogarna levererade träden som blev till träkol och malmen kom vattenvägen ifrån malmfälten i Bergslagen. Bruket anlades 1681 och bedrevs mer eller mindre framgångsrikt av olika ägare fram till 1950. Konsul Axel Ax:son Johnson köpte bruket 1916 och såg till att anläggningen inte revs men bevarades i sin helhet. 1993 upptogs Engelsbergs Bruk på Unescos världsarvslista som ett av världens främsta industriminnen. Fulla av intryck och ganska hungriga förde oss bussen därefter till restaurang Nya Serveringen där vi intog vår välförtjänta lunch. Resan fortsatte till den närbelägna Oljeön som nås via en färja. Dennes historia var för de flesta av oss helt okänd! Här anlade 1875 ingenjör Ålund, en driftig Örebroare, en fabrik och började raffinera råolja som han importerade från Pennsylvanya. Det var en mycket riskfylld verksamhet men öns läge skyddade mark och människor från brand. Man producerade fotogen och olika oljor fram till 1927. Även denna miljö är idag bevarad tack vare konsulns vilja. Idag är fabriken ett museum. Tillbaka till fastlandet och sedan fortsatt färd till Skultuna Messingsfabrik. Några besökte bistron, andra handlade i affären och många njöt av en god glass. På vägen hem fanns det mycket att fundera över. Så mycket nytt vi pensionärer fick se, höra och lära oss denna dag! Så intressant! Ett jättestort tack går till Bibbi och Ole! Den här resan var en höjdare! Lilo Werge
ALP-MÄSTERSKAP I GOLF AVGJORT den 2 september 2022
Alpmästerskapet i golf gick av stapeln den 2 september i härligt väder, blott några regndroppar på sista hålet. 3 damer och 6 herrar kom till spel. Någon åkte golfbil och resten gick den något kuperade men vackra banan på Botkyrka golfklubb. Efter 18 hål stod Claes Hallgren som segrare på 37 poäng. Tvåa blev Ann-Sofi Broström Johansson, 32 poäng och trea Lennart Johansson 31 poäng. Fyra blev Marina Löfberg också på 31 poäng men med högre hcp. Claes fick mottaga vandringspriset för femte gången. Detta var den åttonde tävlingen. Den startade 2012 med uppehåll 2013, 2014 och 2015. Vi hade en trevlig avslutning på golfrestaurangen. Väl mött om ett år förhoppningsvis! Claes-Göran Carlsson
”Vandring 23 sept i Lidaskogen”
Vi var 13 startade vid sporthallen intill Storvretsskolan och upplevde det splitternya spåret i Lidaskogen. Det var en riktigt härlig lättgången vandring i fin miljö, dessutom var vädret fint. Vi gick det nya spåret förbi fågeldammen, vidare upp mot Himmelsboda, Brantbrink, här någonstans tog vi en välförtjänt fikapaus. Vandringen fortsatte mot Skyttbrink, Stora Dammen, Viltstigen. Efter ca 8 km och 2,5 timmar kom vi åter till Storvretsskolan. Det var en skön vandring som Leif organiserat. Tack Leif.
UTVANDRARNA
28 ALP-are träffades på Tumba Scenen den 20 januari se för att se den nya filmen Utvandrarna, men innan blev det kaffe och nybakade bullar som ingick i biobesöket i egen foajé. Då vi inte träffats på länge så blev det mycket prat vid borden. Filmen handlade mest om Kristina, hennes resa och liv i Amerika och slutade sorligt med att hon dog i barnsängen. Jag kan rekommendera filmen till er som inte vad med att gå och se den. Birgitta Asplund
”Asfaltvandring” i Storvreten och Skäcklinge
Den 10 mars 2022 hade vi årsmöte i Alhamra
Den 10 mars 2022 hade vi årsmöte i ALP klubben och kunde blicka bakåt mot ett år som präglats av Coronaepidemin. Samtidigt kan vi nu blicka framåt mot ett mer normalt år, där verksamheten tar fart igen. Det som sker under våren är dels naturvandringar månadsvis. Den första är nu redan den 16 mars, och senare besök på Liljevalchs konsthall den 29 och 31 mars. På årsmötet deltog Torbjörn Westerberg från Alfa Laval och han berättade om affärsläget och att det går bra för bolaget, speciellt för separatoraffären samt vilka investeringar som görs idag i Tumba och Eskilstuna och flytten till Flemingsberg. På årsmötet tackade vi Sven-Olof Rask för sina insatser i styrelsen och Hans Asplund för sina insatser som revisor. När det gäller medlemsavgiften kommer den att fortsätta att vara 100 kr per medlem för 2022. Medlemsavgiften erläggs senast
den 30 april på postgirokonto 4869516-7.
Med vänlig hälsning Ordförande Ingmar Ståhlman
I första vandringen 2022 var det 20 st. ALP- medlemmar som kom. Vi vandrade på asfalt (som utlovats) rund om i Storvreten, utan sol och lite småkyligt, men vad gjorde det när vi fick lite information om Storvretens historia och olika landmärken och byggnader av Leif under vandringen. En fika i ett skogsparti var på plats som vanligt. Efter ca 8-9km var vi tillbaka igen. Som ni ser på stora bilden så blev det lite manfall! Ingen fara, alla kom hem!
Vi var på Liljevachls vårsalong 2022
Tisdagen den 29 mars och torsdagen den 31 mars arrangerade ALP-klubben besök på Liljevalchs Konstmuseum i Stockholm till årets vårsalong. Den 29 mars deltog 19 av klubbens medlemmar och den 31 mars 20 medlemmar. I tolv av museets salar utställdas 316 verk av 150 konstnärer. Dessa 316 verk hade valts ut bland totalt 2962 ansökningar eller inlämnade verk. Både dagarna fick vi en guidad visning på planerat 50 minuter, som i realiteten blev en timme eller längre. Vårsalongen i år var mycket intressant med många spektakulära och intelligenta verk gjort av båda unge och gamla konstnärer. Guiderna var båda dagarna förträffliga, mycket kunniga och intressante att lyssna på. Den tekniske hörselsutrustningen fungerade bra och bidrog till en god förståelse och tolkning av de konstverken, som guiderna speciellt fokuserade på. Efter de guidade visningarna hade vi möjlighet för att på egen hand studera utställningarna båda i den gamla och den nya delen av Liljevalchs. Besöken avslutades meden en välsmakande lunch i den närliggande restaurang Blå Porten. Ole Lind
Guidad vandring i ”mina drömmars stads”
25 st ALP-are träffades i strålande solsken torsdagen den 21 april på Södermalm för att få reda på lite mera om Henning och Lotta som är huvudfigurerna i Per Anders Fogelström första bok Mina drömmars stad. Vår guide Erik kom från Stadsmuseet, vandring började på Götgatan upp till Gotlandsgatan och till Bryggartäppan en lekplats med små hus från förr i tiden som fanns på Södermalm. Vi besökte också Nytorget, Sofia kyrka, Vitabergsparken och fick berättat för oss hur det så ut på den tiden som boken handlar om. Vandringen avslutades utanför huset där Per Anders Fogelström växte upp med sin ensamstående mamma. Att promenera tar på krafterna och hungrig blev man så vi avslutade med en god lunch på restaurang Humlehof. Vid pennan Birgitta Asplund
Vandring i Tullinge stationssamhälle 22/4
Vi gjorde en runda från Tullinge kyrka ned till stationssamhället och upp längs Tullinge strand längs Tullingesjön. Stannade vid många historiska platser. Strålande sol. Huset på ena fotot är på Villa Kikut där Alice Tegner en gång bodde. De övriga fotona är tagna vid Madens dagvattenpark där deltagarna bjöds på fika med baguette, kaffe och kaka. Ett foto är från kyrkan ned över Tullingesjön.